metas form analysis and translation based on Perseus (Version 2010):
ACC P F
meta N
a cone, pyramid
2 S PRES IND ACT
meto V
2 S PRES SUB ACT
to reap, mow, crop, gather, collect, harvest
Helmut Schmid's TreeTagger with Latin data by Gabriele Brandolini:meta N:acc
Georges, Ausführliches lateinisch-deutsches Handwörterbuch, 8. Aufl. (1913) mēta, ae, f. (zu altind. mēthí-h, mēthī, Pfeiler, Pfosten), jedekegel- oder pyramidenförmige Figur, I) im allg.: collis in modum metae in acutum cacumen fastigatus, Liv.: petra in metae modum erecta, Curt.: umbra terrae est meta noctis, Cic.: poet., m. lactis, m. lactans, Käse, Mart. – II) insbes.:(show full text) mēto,¹ āre = metor (s. Prisc. 8, 29), abstecken, abmessen, late circum loca, Ps. Verg. cul. 172 Sill. (Haupt 174 metatur u. Ribbeck 174 rictatur). Vgl. metor no. II, 1. meto,² messuī, messum, ere (vgl. griech. ἀµάω, ich mähe, ahd. mad, Mahd), I) intr. mähen, ernten, hordeum, Cato fr.: pabula falce, Ov.: in metendo occupati, Caes.: cum est matura seges, metendum, Varro: postremus metito, von der Weinernte, Verg.: Partiz. subst., Antii metentibus (den Mähern) cruentas(show full text) Lewis & Short, A latin dictionary (1879) meta, mēta, ae, f. root ma-, measure, whence Gr. μέτρον ; Lat. manus, mane, etc. (q. v.), properly, that which marks a measured space, hence, any mark at a boundary or limit, esp., (show full text) meto mēto (no perf.), ātum, 1, v. a., to measure; v. metor fin. Meto, Mĕto, ōnis, v Meton. meto, mĕto, messŭi (Cato ap. Prisc. p. 903 P.; Mart. Cap. 3, § 319), messum, 3, v. a. and n. root ma-; Gr. ἀμάω, mow, reap; ἄμη, sickle; cf. messis, messor, to reap, mow, crop; of the vintage, to gather, gather in, collect; and poet. of(show full text) Gaffiot, Dictionnaire latin-français (2016, ex 1934), merci à G. Gréco, M. De Wilde, B. Maréchal, K. Ôkubo! meta mēta, æ, f., 1 pyramide, cône : Cic.Rep.1, 22 ;Liv.37, 27 ;Col.Rust.2, 18, 22 borne [autour de laquelle on tournait dans le cirque] : Hor.O.1, 1, 5 ;Prop.(show full text) meto,¹ 1 mētō, āre, tr., mesurer : Prisc.Gramm.8, 29 ;Virg.Cul.172, v. castrametor. meto,² 2 mĕtō, (rart messŭī), messum, ĕre,1 intr., faire la moisson, récolter : VarroR.1, 50, 3 ;Cæs.G.4, 32, 5 ; [prov.] ut sementem feceris, ita metes Cic.de Or.2, 261, on recueille ce qu'on a semé ;(show full text) Meto,³ 3 Mĕtō ou Mĕtōn,ōnis, m., Méton [astronome d'Athènes, inventeur du cycle de 19 ans, appelé nombre d'or] : Aus.Ep.2, 12 ;Cic.Att.12, 3, 2. Дворецкий И.Х., Отличный латинско-русский словарь (1976) meta meta, aef1) конус или пирамида (collis in modum metae fastigatus L; cupressus metas imitata O): m. lactis или lactans M головка сыра, сыр; 2) копна, стог (fenum exstruere in metas Col); 3) мета, начальный и конечный (призовой) столбы (старт и финиш,(show full text) DuCange, Glossarium mediae et infimae latinitatis (1883-7) META, Acervus segetum, congeries vel strues in acutum tendens, vox Catoni nota cap. 46. Hesychius: Θημονιαί, οἱ σῶροι τῶν δραγμάτων. Gregorius Tur. lib. 4. Hist. cap. 41: Acceptisque clavibus Metas annonae quae aderant, elidit. Aimoinus lib. 2. de Miraculis S. Benedicti cap. 9: Acervos frugum, quem Metam vulgo dicimus.(show full text) META,⁴ alia notione, f. Quod domino competit pro jure defigendi metas in terris vassallorum. Charta Odonis Episcopi Belvacensis ann. 1146. apud Louvetum: Censumque quem Hugo de Yvoilio per concessionem ipsius Drogonis, quia uterque census de feodo ejus erat, in remissionem peccatorum suorum eidem Ecclesiae donaverat, eis similiter concessit, et(show full text) META,² vox Longobardorum. Vett. Glossae: Meta, pecunia, donatio sponsalitia. Joan. de Janua: Meta, promissio, vel conofigio, (sic) id est, obligatio in die nuptiarum. Ita usurpant Lex Longob. lib. 1. tit. 30. § 3. 4. lib. 2. tit. 1. § 11. tit. 2. § 2. 5. tit. 4. § 2.(show full text) META,³ Monetae Flandrensis species. Vide Mita 2. METO, (METARE) Divertere, hospitari. Fredegarius Scholast. cap. 36: Regi nunciavit virum Dei inibi esse, nec Regis domibus Metare velle. Aimoinus de Mirac. S. Benedicti lib. 2. cap. 3: Qui ei locum Metandi in sua concesserat domo. S. Paulinus in Poem. 24. pag. 146: Suscipiens humili Metantem in pectore Christum.(show full text) METO, (METERE) Definire, quasi metiendo aestimare. Bulla Johan. XXII. PP. ann. 1321. apud Lobinell. tom. 3. Hist. Paris. pag. 332: Ad Metendas seu dividendas, ponendas et praefigendas seu praefigi faciendas metas, etc. METO, Idem quod supra Meteo. Charta Theob. comit. Campan. ann. 1250. in Chartul. Campan. ex Cam. Comput. Paris.: Centum Metones bladi, quos habent a domino Wangionisrivi in terragiis de Generoia et de Mirabel..... Ducenti Metones moliturae, quos habet in molendinis de Soncort. Vide mox Metonnus. Köbler, Gerhard, Lateinisches Abkunfts- und Wirkungswörterbuch für Altertum und Mittelalter (thanks to the author, http://www.koeblergerhard.de/Mittellatein-HP/VorwortMlat-HP.htm) (2010) meta meta?, mlat., F.: Vw.: s. macula meta,¹ mēta (1), moeta, mīta, lat., F.: nhd. kegelförmige Figur, Kegel, pyramidenförmige Figur, Schober, Heuschober, Getreidehaufe, Getreidehaufen, Getreideschwaden, Spitzsäule, Läufer, Ende, Ziel, Grenze, Grenzstein, Ort wo man umlenkt, Tod; ÜG.: ahd. drum Gl, enti Gl, frist N, gizil Gl, mark Gl, marka Gl, zil Gl, NGl; ÜG.:(show full text) meta,² mēta (2), mlat., F.: nhd. Ehevertrag, Wittum; Q.: Ed. Roth. (643), Urk; E.: s. ahd. mieta, st. F. (ō), sw. F. (n): nhd. Lohn, Entgelt, Preis, Geschenk; germ. *mēzdō, *mizdō, st. F. (ō), Lohn, Entgelt; germ. *mēzdō-, *mēzdōn, *mizdō-, *mizdōn, sw. F. (n), Lohn, Entgelt, *meidō-,(show full text) meto mētāre, mītāre, lat., V.: nhd. abstecken, abmessen, ausmessen, um ein Mal herumlaufen, Wohnung nehmen, einkehren, Nacht verbringen; ÜG.: ahd. enton Gl, mezzan Gl; Vw.: s. dī-, ex-, poly-, trāns-; Hw.: s. mētārī; Q.: Gl; E.: s. mēta (1); L.: Georges 2, 906, TLL, Niermeyer 881, Habel/Gröbel(show full text) meto metere, lat., V.: nhd. mähen, ernten, abmähen, abernten, bewohnen, abschneiden, abhauen, abpflücken, abreißen, abschlagen, niedermähen, niederhauen, niedermetzeln; ÜG.: ahd. arnon Gl, N, NGl, O, T, snidan Gl, WH; ÜG.: ae. geripan Gl, ripan Gl; ÜG.: mhd. sniden PsM; ÜG.: mnd. ouwesten; Vw.: s. dē-, ē-, per-,(show full text) meto meto, meteo, mlat., F.: nhd. ein Getreidemaß; E.: Herkunft ungeklärt?; L.: Niermeyer 881, Blaise 585a Graesse, Orbis Latinus 1909 Magdalona Maddaloni, St., Ital. (Caserta). Meta leonis Maddaloni, St., Ital. (Caserta). Meta leonis s. Magdalona.